Träningsbloggen

Simon Niemi, 22 år, är vår nuvarande träningsbloggare

Simon är 22 år gammal med rötterna i Örnsköldsvik. Han är en hyfsat nykläckt brandman som lagt alla sparpengar på äventyr den här vintern och är därmed snart i jakt på jobb igen.

I unga år var det fotboll som gällde men med tiden blev det mer festande och mindre sportande, träningen bestod av styrketräning någon gång i veckan och något 5 kilometers löppass ibland.

Sommaren 2010 hängde Simon med några kompisar för att rodda på Explore Sweden. Detta öppnade ögonen för multisportens värld och livet fick en oväntad vändning. Så småningom tog Mikael Lindnord Simon under sina vingar coachade honom genom 2011 där han tillsammans med Nisse Kjellberg tävlade som Multimike-Machines. Den största bedriften blev segern i douklassen på ÅEC med tiden 5:20.

För tillfället satsas det för fullt inför 2012 som kommer kickstartas med en resa till Nya Zeeland. I sitt sällskap har han ARWC-silvermedaljören Mattias Nyström och grundaren av Åre extreme challenge, Erik Ahlström, resan kommer att kulminera i genomförandet av Speights coast to coast.

På bloggen kommer ni att få ta del om dagliga upptåg, äventyr, träning, tävling och vägen mot 2012, ÅEC och målet att spränga drömgränsen på 5 h.

3 Feb  Duvhök

Ja jag kände mig som en liten duvhök på väg att ta sina första vingtag när jag drog de första dragen med min vingpaddel o satte fart nerför Waimakariri river :) Det var nog den roligaste och vackraste paddling jag nånsin gjort!! första 90min går genom en stenig flodbädd där förgreningar flätar ut sig här o var, det gäller att ligga steget före, hitta huvudfåran, undvika de grunda partierna och hålla sig på rätt köl igenom forsarna...kul kul kul!

I "gorgen" slingrar sig det azurblåa vattnet fram mellan lodräta klippvägar..här börjar forsarna tillta i styrka. Dussintals skarpa krökar skall forceras, antingen genar man lite, men då får man passa sig för turbulens o luriga bakvattenströmmar, det andra "hårdare" alternativet är att följa huvudströmmen vilket är stökigare och läskigare då man glider cm från klippväggen. För mig så tycktes tiden flyga förbi..får se om jag känner så på raceday :)

Camilla Nicolau var med o paddlade, toptippad i damernas race. till vänster tittar Neil Jones fram.

Hur som helst tog den 67km långa sträckan ca 4:45h i lugnt tempo.mestadels var under mitt distanstempo men ett par gånger fick kiwisarna nått ryck o tryckte på hårt 10min..bra med lite tävlingsfart också! Båten jag kör kändes stenbra, men det kunde inte rädda mig, utan det blev ett dopp när jag gjorde tt dåligt vägval i den största forsen. Eclipsen är snabb i förhållande till sin stabilitet och är också en av de mest populära båtarna i c2c för på longest day vill man inte sitta o kämpa med balansen i 4h..då vill man kötta!!

Jag är glad, nere vid gorge bridge (slutet)

Ett lugnt pass må vara hänt, men det är en lååång tid o sitta i en kajak...Arslet kändes otroligt nog helt oskatt, däremot såg händerna ut såhär

Dålig bild, men dom var blå och kunde endast utföra en uppgift, hålla paddel.

Idag var förre c2c-vinnaren Neil Jones med o guidade över Goat pass..det blev också ett lugnt pass med en del stopp för diverse tips så de var mycket lärorikt.. 28km cp-tuff terräng på 4:07, effektiv tid.

Nu blir det soffläge med godsaker ikväll..sista långa passet avklarat, 8 dagar kvar till start :)

1 Feb  Räddningspatrull

Senaste dagarna här i Christchurch har varit toppen, riktigt skönt att bara ha fokus tävlingen!
Jag har haft turen att få bo hemma hos Viv Prince, alltså mor till team Silvas Aaron Prince. Familjen Prince är hårdnackade multisportare rakt igenom vilket man ser tecken på vart man än vänder sig i huset.. coast to coast-prylar, kajaker, cyklar, högar med camelbaks, en gammal flytväst från eco challenge mm..ett stencoolt hus!

Viv har varit med o tävlat sen begynnelsen, då hette den Steinlager coast to coast. 

Mötte upp med rutinerade multisportaren Andreas Mathisen i måndags för att göra lite ärenden bl a hämta upp min racerhojj o kajaken som jag ska köra på racet.
Hur som helst slutade våra ärenden med att vi körde bil över till andra sidan ön o cyklade första cykelsträckan i c2c, fram o tillbaka av logistiska skäl.

Summa summarum, 11,5 mil/ knappa 4h i sadeln och sedan 20min löpning för att testa benen. De blåste en stenhård motvind ena hållet så tempot var ganska hårt när det var min tur o dra, trots en tuff cykling sprätte benen fint på den korta löpningen så det var en bra dag! men lång..eller iaf längre än förväntat, ingen lunch hann vi med men 3 bars hade jag o trycka i mig under dagen och vi var inte hemma förrän 11 på kvällen! Jag mulade i mig en saftig kompensationsmiddag för att sedan somna som en bebis :)

Kajaken, en JKK Eclipse +Mathisen o Ian Edmond som vunnit c2c.

Igår blev det lite paddling, ingenting på banan utan bara för att testa båten..vi började med att paddla uppströms i waimakariri river.  De gick sjukt sakta men vi tog oss ändå sakta uppåt ända tills en sidoström fångade Mathisen som låg framför mig. Strömmen tryckte in hans kajak under ett träd som växte ut över flodbanken,,Mathisen gick runt o hans paddel for glidande förbi mig!! Jag satte fart efter paddeln, fångade den ca 100m längre ner där jag tog ett dubbelgrepp om båda paddlarna så att jag kunde paddla in till land..

Sen sprang jag som en tok upp längs floden o hoppades att han inte blivit dränkt. Jag lyckades ta mig ner till vattnet genom men det var inte bara,,en jävulska tät växtlighet med taggar som bet sig fast i huden likt fiskekrokar. Väl i vattnet spenderade vi de kommande 20 min med att försöka få lös båten, tömma den på vatten och sen ta oss ifrån träden..

Otroligt nog så var både Mathisen och hans lånade Sharp 6 helt oskadda! the rescuemission was a succes :)

Racern med ett oldschool tempostyre.

Så fort vädret tillåter.. allstå förhoppningsvis imorgon så blir till o köra hela paddlingen, då i sällskap med några bevandrade multikiwis.

Vi hörs!

29 Jan  Goodbye Mates

Nu var första kapitlet av resan avslutad o efter en kortare flygtur så befinner jag mig nere Christchurch igen..
Följande saker lämnades uppe i Auckland:

Mattias..här under c2c löpningen.

Salomondojjorna..slitna 

Budgetcampern..också sliten

Tillsammans har vi haft en helt fantastisk resa..många platser, många mil o många fina minnen :)

Som tur är börjar del två, vilken kommer att innehålla nya vänner o nya äventyr!!

I del 2 så ligger all fokus på Coast to coast och planen är att så fort som möjligt få åka upp mot Arthurs pass för att köra igenom löpsträckan o paddelsträckan, detta är A och O för att göra bra ifrån sig på racet.

Löpningen sprang jag och mattias tidigare under resan, o riktigt tuff är den.. 33km lång som jag bitvis skulle klassa mer som klättring eller stenhoppning. Sträckan innehåller otaliga vägväl o Kiwisarna kan varenda sten o varenda vattenkorsning som sin egen ficka..för den oinvigde finns mycket tid att förlora om man inte lyckas få en bra rygg att hålla.

Paddlingen har jag inte kört än..den är iallafall 67km lång och börjar i en flodbädd där förgreningar flätar ut sig åt alla håll..för att undvika att bli strandad så gäller det att läsa strömmen och försöka hålla sig till huvudfåran..man kör också igenom ett gäng klass 2 forsar vilket ska bli superskoj!

Förutom de långa banspecifika passen så är tanken att trissa upp hastigheten o dra ner på timmarna för att kunna stå på startlinjen i mitt livs form!

Here I come!!

23 Jan  Crazy Swedes

Hejhej!

Sitter på ett kafé i Taupo och sörplar på en kopp kaffe..en produktiv dag idag, har slängt ut lite jobbansökningar för att förhoppningsvis kunna få min ekonomi på fötter när jag kommer hem till Sverige igen :)

Bad på Caples track.

Idag är det också välförtjänt vilodag..förra veckan radade vi upp hela 28h träning!! Nytt rekord för mig.
Igår hade vi en duell på schemat, jag o Mattias skulle göra upp på en track som hette "sweet and sour", en slingrig stig med ganska mycket uppför, några snäva kurvor och nått tekniskt parti.. vi uppskattade att det skulle ta ca 10min o köra den i tävlingsfart.

Nyström på Queen Charlotte track.

Tidigare på dagen hade vi varit ute o kört 2,5h cykling för att sedan slockna en timme mitt på dagen, vaknade upp o var inte alls speciellt taggade på att cykla ett pass till..men ut for vi.

När vi kom fram till tracken så skulle jag köra 1min före mattias och om han kom ikapp mig så hade han gjort det svinbra.

KÖR! skriker han till. Jag sätter fart och trampar i panik för att inte bli förnedrad, med andningen upp i halsen och mjölksyran lika så.. jag kommer till mållinjen o kastar mig i en hög på marken, Mattias kommer vilken sekund som helst tänker jag.

Sen kommer han... 1min o 2 sekunder efter mig! inte alls lika trött som jag, men detta var ändå en milstolpe för mig! vinst med 2sek :)

Vi har mer eller mindre bott i Mtb-parken i Rotorua så folket började känna igen oss de sista dagarna. Vi fick lite roliga kommentarer också..You should´t go down that track with those bikes.. det gjorde vi inte heller, då hade jag nog kraschar mer än cykeln :) Det är dock kul o pressa gränserna.

Kolla sprickan! Så kan det gå när man försöker hänga på.

Hade så bra!

Nästa>   Sista>>

Inlägg 1 till 4 av 884

586048